charlie

minns du när vi låg och stirrade in i väggen tills ögonen sved och hjärnan gav upp? i told you that you were gonna fall asleep-

. Ingen tror på gud men alla är martyrer. 
louise här kommer lyriken för de som kan den. manus, för du saknar det.
dagen du hoppats aldrig skulle komma biter mig hårt i armen var och varannan morgon. äckligt svart tuggar den alltjämt krympande tiden för sömn och alla måsten flyter ovanför mitt huvud som en solkig vattenyta i ett försök att kväva mig.  Alla hanterar smärta på olika sätt och bedöva är skrämmande traditionellt. det finns några för vilka jag skulle göra vad som helst. han lindar in var enda hårt ord i tjock vit rök och jag önskar han skulle ge dem till mig istället. sparka inte på folk som ligger? förlåt-
du påminde mig om något långt bakom oss, sticka hål är uteslutet, substansen som krävs är inte längre tillgänglig och hjärnan har ett lustigt sätt att föda nya rädslor varje dag. methlouiseisamatteroftime. and I won't blame you. come home in one piece, or at least not in smaller pieces than you left, you owe  me that-

en evighet, horisonten är inget mer än gränsen för våra ögons kapacitet, forever's a splitsecond. charlie